Referentiell kommunikation innebär att kunna delge andra information så att de förstår, samt att själv förstå när man lyssnar och även att vara medveten om när man själv inte har förstått (Sonnenschein & Whitehurst, 1984). Genom en referentiell kommunikationsuppgift har lyssnaregenskaper inom referentiell kommunikation undersökts hos ungdomar med lindrig till måttlig utvecklingsstörning, samt en mentalt åldersmatchad kontrollgrupp. Snabb benämning (Rapid Automatized Naming) av enstaviga och flerstaviga ord har också testats, och huruvida samband mellan resultat i kommunikationsuppgiften och snabb benämning föreligger. För att mäta referentiella lyssnarförmågor har olika typer av efterfrågningar studerats, det vill säga hur individen uttrycker sig för att efterfråga mer information. Resultatet visar att kontrollgruppen producerar signifikant fler av efterfrågningstyperna begäran av utökad information och kontrollfrågor.

The aim was to examine writing ability and some of its underlyingfunctions in adults with intellectual or communicative disabilities at dailyactivity centres by comparisons with children and adults without disabilities.66 adults with intellectual or communicative disabilities, 39 children and 14adults without disabilities were included. The following tests/tasks wereexecuted: Test for Reception of Grammar-2, graphomotor task, nonwordrepetition, Rapid Automatized Naming and Writing elicited by pictures. Thepicture elicited narratives were examined regarding length, spelling,syntactic complexity, interpunctuation, content and general impression. Theresults demonstrated that adults at daily activity centres performed lowerscores than adults without disabilities. The group generally didn?t differ fromthe children, but they made a smaller proportion of phonologicallyacceptable misspellings and achieved lower scores on nonword repetitionand Rapid Automatized Naming, which could indicate limitations inphonological processing ability.

Confrontation naming is commonly used in speech and language pathology to diagnose neurogenic communication disorders and evaluate naming ability. The existing Swedish assessment instruments for adults consist of pictures depicting nouns. In this study, parts of the instrument An Object and Action Naming Battery were used, containing pictures depicting both nouns and verbs. The study?s purpose was to explore the degree of difficulty in the material, based on the naming of the participants, and examine whether different variables correlate with the results in confrontation naming.

Referentiell kommunikation innebär att kunna delge andra information så att de förstår, samt att själv förstå när man lyssnar och även att vara medveten om när man själv inte har förstått (Sonnenschein & Whitehurst, 1984). Genom en referentiell kommunikationsuppgift har lyssnaregenskaper inom referentiell kommunikation undersökts hos ungdomar med lindrig till måttlig utvecklingsstörning, samt en mentalt åldersmatchad kontrollgrupp. Snabb benämning (Rapid Automatized Naming) av enstaviga och flerstaviga ord har också testats, och huruvida samband mellan resultat i kommunikationsuppgiften och snabb benämning föreligger. För att mäta referentiella lyssnarförmågor har olika typer av efterfrågningar studerats, det vill säga hur individen uttrycker sig för att efterfråga mer information. Resultatet visar att kontrollgruppen producerar signifikant fler av efterfrågningstyperna begäran av utökad information och kontrollfrågor.

Referentiell kommunikation innebär att kunna delge andra information så att de förstår, samt att själv förstå när man lyssnar och även att vara medveten om när man själv inte har förstått (Sonnenschein & Whitehurst, 1984). Genom en referentiell kommunikationsuppgift har lyssnaregenskaper inom referentiell kommunikation undersökts hos ungdomar med lindrig till måttlig utvecklingsstörning, samt en mentalt åldersmatchad kontrollgrupp. Snabb benämning (Rapid Automatized Naming) av enstaviga och flerstaviga ord har också testats, och huruvida samband mellan resultat i kommunikationsuppgiften och snabb benämning föreligger. För att mäta referentiella lyssnarförmågor har olika typer av efterfrågningar studerats, det vill säga hur individen uttrycker sig för att efterfråga mer information. Resultatet visar att kontrollgruppen producerar signifikant fler av efterfrågningstyperna begäran av utökad information och kontrollfrågor.

Bokstavskunskap, ordavkodningsförmåga och fonologisk medvetenhet inklusive RAN (Rapid Automatized Naming, benämningshastighet) har i tidigare studier visats vara prediktorer för den tidiga läsförmågan. Syftet med föreliggande studie var att kartlägga vilka kognitiva förmågor som kunde predicera utveckling av läsförståelse. Stort fokus lades på fonologisk medvetenhet i föreliggande studie. Metoder att mäta fonologisk medvetenhet utvärderas och diskuteras. Deltagarnas resultat från första klass jämfördes med deras prestation i andra klass.

Semantic feature analysis (SFA) is a treatment technique used foraphasic word finding difficulties after stroke. The method has earlier beenevaluated with positive outcome regarding words that have been trainedduring intervention while more varied results have been presented regardinguntrained words. The aim of this study was therefore to evaluate the effectsof the method on naming in untrained nouns and verbs, in both confrontationnaming and in discourse. The present study is the first to evaluate SFA withSwedish-speaking persons. A single-subject design was used.

The purpose of this study was to evaluate the effect of bilateral repetitive transcranial magnetic stimulation (rTMS) on language ability in eight participants with aphasia. All participants underwent two periods of treatment and five periods of evaluation. During one treatment period high frequency stimulation was given to the left hemisphere and low frequency stimulation to the right and in one other period placebo stimulation was given. Boston Naming Test and Token Test were used to assess the effects of treatment on naming ability and language comprehension. Results showed that no significant effects were found on group level.

Benämningsförmågan av verb och substantiv kan påverkas på skilda sätt vid neurologisk skada eller sjukdom och idag finns inget normerat verbbenämningstest på svenska. Syftet med föreliggande studie var att översätta och ta fram normvärden för friska vuxna personer på Action Naming Test (ANT), samt att undersöka huruvida ålder, kön, utbildnings- och kognitionsnivå påverkar resultaten.Målorden i ANT översattes från engelska till svenska genom omvänd översättning och 120 personer i åldrarna 20-83 år testades med detta. För möjlighet att undersöka inverkande faktorer på resultaten samlades information om utbildningsnivå in och deltagarna testades även med Irregularly Spelled Words (ISW) och Wechsler Intelligence Scale for Children-III (WISC-III) Blockmönster.Resultaten visade att ålder, utbildning och kognition hade en inverkan på hur friska vuxna personer presterade på ANT. Yngre deltagare presterade signifikant bättre, liksom deltagare med hög utbildnings- och kognitionsnivå. Hänsyn bör tas till att anpassningar till svenska språket inte är fullständigt utförda, men då resultaten har ett stort underlag kan de ändå användas som normvärden vid testning av verbbenämningsförmåga hos personer med neurologisk skada eller sjukdom..

Dyslexi är en form av läs- och skrivsvårighet som inte kan förklaras av t.ex. bristfällig undervisning, låg begåvning eller synproblem. Orsaken till dyslexi anses vanligen vara nedsatt förmåga av fonologiskt processande. Flera studier har dock visat att dyslexi även är förknippat med språkliga, kognitiva och motoriska svårigheter som inte kan förklaras av nedsatt förmåga av fonologiskt processande. Det procedurella minnessystemet engageras vid inlärning, processande och konsolidering av kognitiva och motoriska färdigheter.

Väl etablerade normativa data för äldre individer är av stor betydelse för att särskilja mellan normalt åldrande och tecken på demenssjukdom. Kortversioner av Boston Naming test och Token test ingår i screeningbatterier och används ofta vid neuropsykologiska undersökningar. Dock är befintliga normativa data för BNT30 och Token test begränsade vad gäller antalet individer över 80 år och inbegriper endast optimalt friska deltagare med hög utbildningsgrad. Denna tvärsnittsstudie inkluderar 213 kognitivt intakta 85-åringar. Syftet var att undersöka resultaten av benämningsförmåga och språkförståelse mätt med kortversioner av Boston Naming test (BNT30) och Token test (deltest V) samt att jämföra resultaten från denna studie med befintliga normativa data för BNT30 och Token test.

Verbbenämning innebär förmågan att benämna en bild utifrån den aktivitet som bilden illustrerar. I tidigare studier har det visat sig att barn tidigt i språkutvecklingen har svårare för verbbenämning än substantivbenämning (Gentner, 1982; Kauschke, Lee & Pae, 2007). Detta förklaras delvis av att verb är mer lingvistiskt komplexa än vad som är fallet för substantiv (Gentner & Boroditsky, 2001), samt att de är svårare att illustrera (Masterson, Druks & Gallienne, 2008). För att undersöka benämningsförmåga används oftast bildbenämningstest och för verb saknas ett svenskt test för barn. Föreliggande studie syftade till att undersöka verbbenämningsförmågan hos svenska barn samt att utröna om den svenska översättningen av Action Naming Test (ANT) är tillämplig på svenska barn.

In this qualitative thesis I have studied the process of street-naming in Budapest. I have done this primarily through examining legislative and street name records in Budapest in order to define a distinctive use of history. In an attempt to concretise public opinion, I designed and distributed a succinct questionnaire and used newspaper articles to create a clear view of the political milieu. Furthermore, I have utilised a typological method to summarise the use of history and elucidate the results. I came to the conclusion that a moral and, to some extent, ideological use of history is dominating the street-naming situation in contemporary Budapest.

Förmågan att benämna verb och substantiv kan skilja sig åt hos såväl friska vuxna (Strauss Hough, 2007) som personer med afasi (Mätzig, Druks, Masterson & Vigliocco, 2009). Hos personer med afasi har skillnader mellan förmågan att benämna substantiv och verb relaterats till skadelokalisation (Damasio & Tranel, 1993). Vid afasiutredningar används ofta benämningstest för att bedöma framplockningen av ord (Herbert, Hickin, Howard, Osborne & Best, 2008).Action Naming Test (ANT) är ett verbbenämningstest som normerats på svenska (Lindahl & Oskarsson, 2011; Stenberg & Wik, 2013), men inte studerats hos personer med afasi. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur verbbenämningsförmågan ser ut hos personer med afasi och expressiva svårigheter, i relation till den svenska normeringen för ANT. Några av orden i normeringen var problematiska, varför en reanalys av data genomfördes av Stenberg och Wik (2013).

Although  ?naming and shaming? paedophiles are growing in Sweden, professionals working with the rehabilitation and treatment of paedophiles describe that the naming and shaming might not prevent child sex abuse. On the opposite naming and shaming alienates the perpetrator from any ordinary life. The alienation could lead them to only having other paedophiles as friends. Previous studies show that professionals are often distancing themselves from working with paedophiles, even if there is competence.